Den holistiska modellen
En grundpelare inom företagsarkitekturen är att ta fram och upprätthålla en holistisk modell över organisationen.
Holism beskrivs på wikipedia som ett filosofiskt betraktelsesätt att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan sitt sammanhang. Detta sammanfattar företagsarkitektur ganska väl, det går ut på att beskriva företagets olika delar och hur dessa samspelar för att tillsammans skapa företaget.
Centralt för en organisation dess verksamhet. Verksamheten kan te sig enkelt om man ser till affärsidén men om man skall beskriva processer och aktiviteter och olika aspekter runt det blir det mer omfattande. Ofta är det av vikt att beskriva den information som används i verksamheten, hur sambandet mellan processer/aktiviteter ser ut eller hur kommunikation med kunder och partners ser ut.
Dessutom räcker det inte att beskriva verksamheten, man behöver dessutom vanligen beskriva de verksamhetssystem man använder för att stötta verksamheten tillsammans med den information som dessa system arbetar med. Man kan kanske tycka att man redan beskrev den information som används tillsammans med verksamheten men det visar sig ofta att man behöver skilja mellan hur informationen upplevs inom verksamheten och hur den upplevs och hanteras i olika verksamhetsstöd.
Det kan vidare ofta vara betydande att beskriva den tekniska infrastruktur som finns på företaget. Vist, vi har ett kundvårdssystem men vilken teknisk infrastruktur behöver man för att köra det? Och hur ser det ut med kontor kontra distansarbete, man behöver kanske ta hänsyn till att några sitter på kontoret med en dator och andra sitter via mobilen och en surfplatta? Eller för den delen kunna skilja på de system man kör på egna servrar och de man kör i molnet.
Man benämner detta som olika domäner (eller arkitektur-domäner om det behöver förtydligas);
- Verksamhet
- Informationssystem som ofta delas upp i
- Affärssystem
- Affärsinformation
- Teknisk infrastruktur
Symbolspråket Archimate
Man kan beskriva sin företagsarkitektur med hjälp av rutor och streck i Visio eller med hjälp av vilket ritprogram som helst men man missar då den underliggande databasen som finns i speciellt anpassade ritprogram. Det finns också en vinst i att använda ett etablerat och lämpligt symbolspråk som är någorlunda dokumenterat eftersom det blir möjligt för vem som behöver att lära sig läsa modellerna.
Archade använder sig konsekvent av det visuella symbolspråket Archimate (se wikipedia)som också bidragit till namnet Archade.
Archimate använder symboler och färger för att beskriva arkitekturen i dom tre domäner som vi behöver; verksamhet i gult, informationssystem i blått och teknisk infrastruktur i grönt. Man använder sedan element med symboler för att beskriva olika delar inom respektive domän så som aktiviteter, processer, tjänster, applikationer, applikationsfunktioner med mera. Vilka element som finns beror på vileken domän man ritar i.
Elementen kan dessutom ha olika relationer. En process kan innehålla aktiviteter, en applikationsfunktion kan användas av en aktivitet och vara realiserad av en eller flera applikationer.
Vid sidan av domänerna finns det också möjlighet att visuellt jobba med krav, begränsningar, policies, roadmaps med mera. Ambitionen med Archade är att utgå från metoden och visa hur man kan använda Archimate på ett praktiskt sätt, inte att bli en komplett referens. Efter hand kommer stora och relevanta av Archimate att gås igenom.
Verktygsfloran
Den vanliga frågan som kommer tidigt för varje metod som denna är: “Behöver jag någon speciell mjukvara för er metod”. Svaret är tja, förmodligen. För att framgångsrikt jobba med Archimate och den holistiska modellen bör man ha någon form av ändamålsenlig mjukvara.
Den personliga favoriten är Archi som är lätt att använda, har en underliggande databas, är gratis och slutligen open source vilket innebär att man både kan kolla hur det fungerar om man vill det eller skruva på funktionaliteten om man önskar det. Open source innebär också att det företag som gjort sig beroende av produkten och som inte gillar den utveckling produkten tar kan skapa en egen “fork” och underhålla produkten för egen hand på det sätt man själv finner lämpligt.
Bilder och exempel i Archade kommer att ritas i Archi för att undvika att de som vill bidra skall investera i mjukvara.
Det finns också en stor flora av kommersiella produkter på marknaden. Rekommendation inför urvalsprocessen är att säkerställa att verktyget man väljer har en bra ritfunktion. Mycket av det arbete man gör i verktyget kommer för den som gör det att handla om att rita modeller. Arbetsplatsen för en företagsarkitekt, vid sidan om alla möten, är ofta ritverktyget eller utdrag från ritverktyget till presentationer och dokumentation och därför är det viktigt att det blir lätt att använda. Utöver frustration kommer ett undermåligt ritverktyg också begränsa hur väl arkitekten kan beskriva företaget och därmed utnytjas inte den fulla potential som företagsarkitektur innebär.
Bland de kommersiella verktygen är Sparx Enterprice Architect värd att lyftas fram (nej, vi får i dagsläget ingen sponsring från Sparx, det är en rent erfarenhetsbaserad värdering). Verktyget utgår från en bra lokal ritmiljö för användaren och kompletterar det med saker som man annars hittar betydligt större systemen; central databas, samverkan mellan användare med mera. Beroende på version är priserna för Sparx EA mellan $229 och $699 (Juli 2018) per användare.
Går man vidare i floran är det ont om system till sådana långa priser, ofta kan en licens ligga på ca $1000 och uppåt. Flera av verktygen är inriktade på att få ut rätt saker till företagets ledning (en Amerikans inställning kan det tyckas) snarare än att den som jobbar i verktyget skall få en bra och effektiv arbetsmiljö. En reflektion är att utan en bra möjlighet att föra in information i verktyget blir det svårt att få ut bra information oavsett hur vackert det förpackas.